Hemliga skåpet

Våga inte stänga luckan innan jag tittat färdigt!

Som vuxen är det mycket man inte förstår. Exempelvis har jag helt missat att diskmaskinen är bland det mest spännande som finns. En lucka som fälls upp och ner och där inne gömmer sig en massa saker som låter när man slänger dom i golvet. Dessutom är besticken fantastiskt goda att äta, rena eller smutsiga spelar mindre roll. Jesper börjar gråta om man råkar stänga luckan innan han tittat färdigt.  

As an adult I’ve completely missed how exciting the dishwasher is. A door that opens and closes and hides a lot of tasty cutlery, clean or dirty, doesn’t matter. Jesper starts to cry if we shut the door before he’s ready.

 

 

Dammsugartricket

När morfar köpte dammsugaren i julklapp anade han inte att den skulle användas till att få Jesper att äta.


Så fort Jesper ser dammsugaran börjar han hoppa och låta ÖH, ÖH, ÖH! Vilket betyder att det är nåt mycket spännande på gång. Istället för att kasta huvudet bakåt och skrika tittar han på dammsugaren och öppnar munnen och äter snällt. De andra favoritorden är annars BA, BA, DA, DA och BAJ,BAJ. Det sistnämnda låter som Hejdå på Engelska men det är mest en slump.

 

When Grandpa bought the hoover as a Christmas present he didn’t know it would be used as a tool of getting Jesper to eat. Jesper focuses on the hoover and opens his mouth and eats. In this case Spaghetti and Bolognese which we have not yet wiped off from his mouth.  

 

 

Min födelsedag

Om två veckor firar vi en viktig födelsedag men i fredags var det jag som blev firad.

Det blev kanske inte frukost på sängen men flera paket från mormor, morfar, Jesper och maken. Det bästa var trots allt presenten till mig själv. Vid 5-tiden lämnade vi Jesper hemma och körde 15 min till Görvälns Slott där vi stannade över natten och åt god 3-rätters. Vem hade kunnat tro att det finns ett ledande boutique hotell i Jakobsberg? Hur klarade sig Jesper? Jodå de hade fått bära honom i 2 timmar och så värst mycket mat, annat än välling, ville han inte ha. Han hade somnat som vanligt vid 20:30 och förutom att han vaknade en gång mitt i natten så bestämde han att det var god morgon vid 4-tiden när han skulle upp och leka. När vi kom hem vid 10-tiden var han på väg att sova förmiddag så han tittade på oss – Jaha vilka är ni då? Värst vad ni tittar, om ni insisterar kan jag väl lämna mormors famn och ge er en kram.

I got a lot of presents on my birthday, but the best one was my own. We left Jesper with my parents and checked in at a nearby top boutique Hotel. Jesper survived the evening/night/morning pretty well and didn’t seem like he’d missed us much at all.

We had an attic room, and even though I’d booked a standard room, we got a deluxe room. Maybe thanks to my birthday.

 

Försvinn

När försvinner egentligen snön?
 

Jag är så trött på denna snö, slask, is och kyla. Dessutom är det jobbigt att ta på overaller och tjocka jackor och kängor. Blir det aldrig vår snart?

Photo from our car park. At least the kids are having fun with the snow, but I’m really tired of it.

Så vacker när du sover

Det är som en lite ängel som sover: varm, mjuk och alldeles stilla.

På natten vaknar en helt annan sida och ängeln är som bortblåst. Istället står där någon i sängen och skriker. Varje natt har vi en kamp och jag mumlar "sov, sov, sov". Slutligen somnar han och på tysta ben tassar jag ut, väntar utanför dörren och lyssnar. Kusten är klar och jag hoppar i säng, sluter ögonen och drar en lättnadens suck för att sekunden senare höra ARRGGG! Så börjar vi om natten igenom.

 

***

 

He’s so peaceful when he sleeps, like a little angel. However at night there is a different kind of Jesper. Standing in his bed screaming I try to put him back to sleep. I wait outside his room, listens, coast is clear and I jump back into bed. As soon as I close my eyes I hear ARGGGHHH! And so we go all night.

Photo by Nagib Khazaka, from the 1st och July (but he's just as peaceful now).

 

 

I köket finns det spännande grejer

Det här är ingen unik bild utan de flesta med barn känner säkert igen sig.

Välkommen till kaoset och zombieland. Efter att vi kom hem från Kanarieöarna blev Jesper förkyld men nu är han frisk och vi andra förkylda. Däremot är han fortfarande inne i en dålig mat- och sovcirkel, sämre än innan semestern skulle jag säga. På dagen är han trött och vill mest sova, äta är absolut inget roligt såvida vi inte är på bortaplan för då har han minsann god aptit. På natten blir han hungrig och sover oroligt och vaknar flera gånger. Jag tror inte att han sover dåligt för att han är på väg att lära sig gå utan det är nog bara en dålig cirkel/ovana.

This is not a unique picture. I think all children love to play in the kitchen since there is so much to discover and we get some peace while he’s busy making a mess.

Öga hand koordination

Koordinationen blir bättre och bättre och han använder såväl höger som vänster hand.

Här är leksaken dit bollarna hör. Man ska lägga ner bollen på toppen och så gömmer den sig under någon utav skorna. Naturligtvis spelar den musik och blinkar också. Jesper tycker att det är riktigt roligt. Han minns för det mesta ur vilken sko han senast hittade bollen och tror att nästa boll kommer att dyka upp på samma plats men det gör de inte alltid. Exempelvis han lyfter på gul sko, sedan grön, sedan gul igen och grön igen och hittar han inte bollen tröttnar han tills jag visar att han ska lyfta på den röda skon för där kanske bollen finns.

 

Drop the ball at the top and find it under any of the shoes. Jesper loves this toy which of course also plays some music. Most of the times he’ll remember under which shoe he found the ball and expects the next ball to be hidden under the same shoe.

 

 

Grattis elva månader

Det här är sista gratulationen på månadsbasis för snart är han redan Ett år.

 

Mormor firade Jesper genom att skicka ett par raggsockor som Gammelmormor skulle ha kunnat sticka men nu var de köpta på marknad. Vi firade Jesper genom att bjuda några kompisar på fika och provbaka inför födelsedagskalaset. I övrigt har vi haft en lugn helg och bara varit hemma, som längst har vi gått till ICA. 

 

Jesper is already Eleven months old. We invited some friends and Jesper was going to show Emelie how well he can walk but suddenly he got stage fright.

 

 Oscar decided to put an encouraging hand on his shoulder and it worked. Jesper loves his walker.

 

Adios Gran Canaria

Det är sällan jag tycker det är så vemodigt att åka hem som efter den här semesterresan.
 

Vi bytte 25 grader och sol mot snö, slask och kyla. Hemresan gick bra även om det tog lång tid för Jesper att somna på planet och när vi väl kom hem var han också vaken.  Jag tror att medresenärerna hade överseende med hans skrik då han mellan varven vinkade och smilade.

 A final picture from the sea before we went back to the cold, white, winter land.

 

  Jesper inspected the luggage before we left the hotel at the Canary Islands.

Lopesan Baobab Resort

Jag och Chris brukar alltid diskutera vem det är som ska få cred över att ha hittat bästa (eller sämsta) hotellet. Den här gången vann jag!

Jag kan verkligen rekommendera detta hotell. Familjevänligt, lugnt, stillsamt, privat och en buffé som heter duga. Om jag ska klaga på något så var kanske temperaturen i poolerna låga och vi hade ingen vidare utsikt, å andra sidan kunde ingen se oss när vi satt på balkongen om kvällarna. Jesper fick hur mycket uppmärksamhet som helst och blev hela personalen och övriga gästers favorit. Han log, vinkade och charmade alla.

The hotel may have been large but thanks to all palm trees and other beautiful flowers it felt surprisingly private. The architects had spent a lot of time on creating an African theme, including animals such as these Ellies hiding by the water hole with a waterfall in the background. The buffets were amazing and they managed to create new dishes each day and the decorations, wow! The chocolate fountain was a favourite. Jesper got so much attention from the staff. They kissed, pointed, tapped him on the head but he got really shy.

One of the many different pools that you could go to. There was even a couple of fake sand beaches.

The pool nearest to our room by night. 

Strandpromenaden i Costa Meloneras

Jag bor i fel land, får man byta?

Det var så härligt och fantastiskt vackert att gå längs med strandpromenaden. Vinden blåste och solen sken och havet gnistrade vackert blått. Jesper kunde inte se så mycket så han försökte hela tiden att ta av hatten och ett par gånger fick vända för att leta upp den. Några dagar åt vi lunch ute och Jesper fick alltid en massa beundrare, så till den grad att han fått sin första godisklubba (som pappa åt upp).

 I totally understand why Jesper was constantly trying to take his hat off. He couldn't see a thing and how can you flirt with people if you can't see them?

I live in the wrong country. May I change? I loved walking along the clear blue water and feel the warm breeze.  

The sand dunes at Maspalomas. Just like a desert. 

Yellow submarine

Den enda organiserade utflykten som vi gjorde gick till Puerto de Mogán för att åka ubåt.

Bussresan i sig var ett äventyr där vägen slingrade sig längs med kusten. Upp och ner åkte vi till olika platser för att hämta upp resenärer. Själva Puerto de Mogan var mycket fint med små gränder och restauranger. Även om det var turistigt så gissar jag att det genuina Kanarieöarna kan se ut som denna lilla pärla. Hur det var att åka ubåt? Så vitt jag vet så skulle ubåten kunna åka runt, runt, runt på samma ställe utan att vi märkte något, men vi såg några fiskar och ett gammalt vrak. 

 Puerto de Mogán situated on the South coast of Gran Canaria.

A lovely little village, very beautiful.

Inside the submarine and a less good photo of me.

As usual Jesper was very interested of playing and exploring all new things in details. Behind us was the ladder/exit which he loved to climb in, more so than looking at the few fish' that we saw.

Ödet?

Det måste finnas en mening med allt - Hur förklarar man annars att Josefine var på Kanarieöarna samtidigt?

Inte nog med att vi var där samtidig, hon var också i Costa Meloneras, faktiskt på samma hotell – Lopesan Baobab Resort. Det var som att slå två flugor i samma smäll. Semester + kompisträff! Kanarieöarna visade sig vara mycket bättre än jag förväntade mig. Vi hade ca 25 grader och sol varje dag men det blåste ganska mycket och luft-fuktigheten var låg så det var mycket behagligt. Även om flera pooler på hotellet var uppvärmda så var det kallt i vattnet. I ett par dagar får ni nu följa vår semester.

***

Destiny? There must be a meaning with everything. I don’t find any other explanation to how my best friend since many years also happened to be at Gran Canaria at the same time as us. Actually she was also in Costa Meloneras, in fact, at the same hotel - Lopesan Baobab Resort. I will upload different photos for a couple of days from now on from our holiday.

With Pappa at the children's pool area or swimming in the big pool.

Jesper enjoyed exploring the Hotel room and under the sink was a favourite hiding place. He was also very comfortable in his push chair, playing with his feet, smiling to people and throwing his hat off.