Matmonster

Oj vilken skillnad, här verkar det inte finnas någon botten.

Med Jesper har vi alltid kämpat med maten och vi gör så fortfarande. Han måste aktiveras på alla möjliga sätt och vi är nöjda om han får i sig hälften av vad som är på tallriken. Ibland får vi höra på dagis att han inte ätit något så då försöker jag alltid ge ett tidigt mellanmål. Matilda å andra sidan, hon äter frukost, lunch, middag, flera mellanmål och kvällsmål. Hon gnäller om inte maten dyker upp fort nog och ofta får jag värma mer mat. När jag tror att hon ätit tillräckligt avslutar jag med fruktpuré. Hon verkar vara bottenlös och jag vet inte när hon är mätt. Dessutom vill hon ha mjölk men välling ratar hon. Jag hoppas att hon fortsätter vara så här för en till matvägrare orkar jag inte med. 

 What a difference! Matilda LOVES food. She eats breakfast, lunch, dinner, several meals in between and an evening snack. My biggest concearn is to know whether she is full or not, so after lunch and dinner I always offer fruit purees. There seems to be no end to her appetite. Photo from Januray.

Jesper on the other hand has always been difficult. I’m happy if he’s eaten half of what’s on the plate. This was probably his first hamburger and he ate the bread, ketchup and corn. Photo from February.