Prat, prat, prat

Han slutar verkligen inte prata utan munnen går i ett.


Ibland har jag lust att be honom hålla tyst. Det tjatas om varför, var, hur, jag vill ha... jag vill inte... jag måste kissa/bajsa etc. Men ibland är han också rätt underhållande. Om vi åker förbi en plats ex Hässelby slott så har han alltid varit på den platsen med sina kompisar. Vi fråga När? Och då kan svaret vara: I förrgår. Jaha??? Hur kom ni dit? Vi gick dit. Jaha!!! Orkade du det? JAPP! Var det någon vuxen med? NEJ! Inget av det han berättar har någon sorts sanning men han förklarar som att det var det mest självklara i hela världen och det har på fullaste allvar skett.

Jesper will not stop talking. Sometimes it’s very amusing when he tells us stories. For example if we drive past a place then he’s always been there with his friends. We ask him all sorts of questions and he makes up answers like it’s the most obvious thing in the entire world that he went shopping alone with his friends in Stockholm.