En dag var vi i en barnklädesaffär. Jag hittade ett par rosa jeans som jag visade för Matilda som stod och lekte med tågbanan. Jag frågade om hon gillade byxorna och om hon kunde prova dem: Då svarade hon: Men då ser alla mig? Jag pekade på ett provrum och då provade hon glatt byxorna som hon tyckte var för tighta. Vi hittade ett annat par som hade lösare passform. När pappa kollade hur det gick för oss, sa hon till honom att inte tjuvkika. Några dagar senare var det Jespers tur att få nya gymnastikskor. Han satte sig på golvet och började gråta och skrika. NEJ! VILL INTE! FULA! NÄÄÄÄ! BUÄÄÄ! Det mutades och han ställde till värsta scenen men till slut ville han ha vilka skor som helst. Han bryr ju sig inte om kläder men ve och fasa när vi måste hitta nya byxor… Så barnen har verkligen olika strategier när det kommer till kläder. Jag hade inga passande bilder så vi kör en repris från april-15.
Photos from april 2015 for this post. Our children have different strategies when it comes
to cloths. At Polarn och Pyret, I showed Matilda a pair of pink trousers. I asked her to
try them: She said: Here? Then everyone will see me. I pointed to the
fitting room and she was happy. Next day when we were going to buy Jesper new shoes then
he screamed, shouted and sat on the floor in tears. He didn’t want any new
shoes at all. After several bribes, finally he gave in and liked pretty much
all shoes.
No comments:
Post a Comment