Bus eller Godis

Godis vet Jesper vad det är, men Bus?

Nästa år får vi komma ihåg att barnen är utklädda redan på dagis. Tacksamt nog hade han redan fått en ansiktsmålning. Det var en av fröknarna som målat de stora barnen och Jesper väntade i 25 min tills det bara var han kvar och då fick han välja vad hon skulle måla honom som. Fröken sa att Jesper var så duktig att nästa gång skulle hon måla hans ansikte först. Jag tror att Halloween firas bättre i ett varmt land där man inte måste ha mössa och täckjacka. Det var 6 barn som knackade på hos alla grannar och de fick godis i minst 10 hus! Ibland stod Jesper längst fram och sa Godis, ibland stod han längre bak och hoppade av förväntan.

It was very cold so the children had to wear thick jackets and hats over their costumes. 

 Not our house.

Trick or Treat! Jesper preferred treat. The facial paint was done by a teacher at Daycare. Matilda was watching everything and tried to steal Jesper’s sweets once back at home.  

1-års fotografering

Så har vi då varit hos fotografen igen.

Det var ju inte speciellt länge sedan vi fotade Jesper och nu var det redan dags för Matildas 1-års fotografering. Jag bokade fotograferingen så att det skulle vara ett år sedan vi fotade henne som nyfödd. Nu var hon så duktig på att posera och det är jättesvårt att välja ut bilder till ett album. Nedan ser ni i varje fall några foton. Det går ju inte annat än att älska denna tjej som är så söt, glad och smart.

Here are some photos taken after Matilda’s first birthday, pretty much one year after her newborn photos. I love the pictures and she is such a happy and sweet girl. 

Bon apetit

Att Matilda har god aptit har jag sagt förr.

Utmaningen nu är att hon vill äta själv, men det blir ju så kladdigt. Jag försöker att varva burkmat med samma hemlagade mat som Jesper får. Då får jag även ett kvitto på ifall min mat är ätbar eller äcklig som Jesper påstår. Hon doppar besticken i tallriken och slickar på skeden, eller så tar hon en näve potatismos. Tyvärr har hon ovanan att kleta händerna i ansiktet och håret så det är alldeles kladdigt. Imorse lade hon smörgåsen på huvudet, varför hon nu skulle göra det? Antagligen för att vi just badat.

 

Matilda do not want to be fed, she wants to eat by herself. She dips the spoon in the food and eats whatever she manages to put in her mouth. I do not like the mess on her or the floor. This morning she put the toast on her head covering her hair in butter. 

Djup koncentration

Uttrycket: Tungan rätt i mun, känns mycket passande.

Sedan en vecka tillbaka har Jesper börjat sticka ut tungan när han koncentrerar sig. Jag såg det även på foton från dagis, fast då handlade det om vattenlek och mindre koncentration. Jag försöker att påminna honom om att hålla inne tungan, men han slutar väl snart hoppas jag. Han bygger i varje fall fint och när han är färdig kastar han det på golvet. Så mycket värdesätter han sitt verk! En annan sak som kräver djup koncentration är att Chris lovat att ta med honom och se Monster Truck, men jag har sagt att det bara är pojkar som använder kalsong som få se det. Jesper förstår och vill ha kalsong trots att han glömmer bort att gå på toaletten för Monster Truck vill han se. Pottan har han gått på sedan i somras.

Jesper has started to stick his tongue out when he’s concentrating. I hope he will stop soon. Once he’s done with building he throws it on the floor.   

Upp själv

Det går så fort och nu behöver jag inte ens längre hjälpa henne upp.

I början när Matilda började gå behövde jag hjälpa henne upp, men det behöver jag inte göra längre. Hon kan sitta på huk och själv ställa sig upp. De små benen är starka. Till och med när hon är klädd för att vara ute kan hon ställa sig upp själv. Visst det krävs lite mer ansträngning, men det går. Däremot är det lite jobbigt att gå uppför och nerför då hon inte har full kontroll men annars är hon en expert på att gå. Om hon vill gå ut – Ja då kommer hon med sina skor. Det är ofattbart hur snabbt hon lär sig.

Matilda do no longer need any help to get up. Even when fully dressed to be outdoors she can stand up and she's an expert on walking. Anotyher thing that she does: if she want to go out – She’ll bring her shoes to me. I can’t believe that!

Barnvakt

Vilken lättnad att det gick bra och Matilda ville självmant upp i en annan famn.

Jag trodde att det skulle vara svårt för mina föräldrar att vara barnvakt åt två barn men så har det inte varit. Jesper vinkade lite sorgset Hejdå och Matilda distraherades medans vi gick på Stand-up show. Sedan lekte de länge i vår lekhörna och varje leksak Matilda hade skulle Jesper ha. Vid middagen tuggade Jesper i sig lite bröd medans Matilda mumsade i sig det som bjöds. De fick på barnen pyjamas och Matilda drack sin välling. Därefter fortsatte hon gäspandes att leka tills hon var så trött att hon fattade Mormors hand och promenerade fram till trappan. Tillsammans gick de upp till sovrummet och Jesper följde efter. Han drack sin välling i sängen och Matilda satt bredvid. Kl 20:30 sov båda två i sin egen säng. Visst blev det ett par tårar och Jesper mutades med Kex-choklad som han delade med sig av till Matilda. Det bästa beviset var ändå på morgonen när Matilda ville upp i Mormors famn, hon som annars inte vill bli buren av någon annan oss.

My parents were babysitting while we went on a stand-up show. Everything went really well and Matilda grabbed my mother’s hand when she wanted to go to bed. In the morning Mummo was actually allowed to carry her, which has not happened often.

Till nytta

Det är väl tur att släpet kommer till någon nytta.

Traktorn är nog den saken som Jesper använt flitigast, näst efter dammsugaren. Nu kom jag på att man kan sätta Matilda i släpet. Hon satt kvar och Jesper trampade på. Det verkar som att hon är lika förtjust som honom i att vara ute. De blir mycket rastlösa när de är inne. Tyvärr har inte vädret varit det allra bästa men vi har släpat oss ut ändå.

At least the trolley for the tractor is good for something.

Inte längre bebis

Hon kanske fortfarande är Besa för Jesper, men någon bebis är hon inte längre.

Jag trodde att det skulle vara jobbigt att ta med båda barnen själv till lekplatsen, men de underhöll varandra. Jesper skjutsade Matilda på cykeln. När hon satt på cykeln puttade han på och han försökte även hjälpa henne med att sätta fötterna på tramporna. Hon har blivit stor på kort tid. Det märks också att hon tar in allt som vi och Jesper gör. Hon vill äta själv med sked eller gaffel och hon visar tydligt vid matbordet att hon vill smaka. Hon härmar även Jespers ljud. Hon stjäl Jespers leksaker och går undan med dem. Oftast börjar han skrika men ibland ser han det roliga och jagar efter henne.

Matilda is no longer a little baby. She takes in everything Jesper does and tries herself. I was surprised at the playground how well she could sit on the bike and actually move forward, not pedaling but walking. She also wants to eat by herself using a fork or a spoon, which makes feeding very messy.

Brandbil

En eftermiddag tog jag cykeln och åkte till en parklek lite längre bort.

Jesper godkände inte den första lekplatsen som jag cyklade till men sedan ändrade han sig och ville gunga. Men då var det för sent. När vi kom till nästa lekplats och han såg Brandbilen, ja då var det kört. Vi blev kvar där länge, tills jag började frysa. Så fort något annat barn närmade sig bilen sprang han snabbt fram och satte sig bakom ratten. På kvällen var han duktig och sa: tack för maten, helt utan att jag påmint honom. Han var mätt efter 4 rödbetsskivor och några tuggor korvbröd. På kvällen lärde han sig ett nytt fint ord - KÄRLEK. Det är roligare att höra än hans tidigare nya ord: dum och dumma Besa.

I took the bike and cycled to a playground a little bit further away. He saw the Fire truck, and fell in love. He didn’t let any other kid sit at the front. We’ll have to go back soon again.  

Det går framåt

Jodå, ända sedan vi kom hem har hon fortsatt att gå, gå och gå.

Fortfarande vill hon helst hålla mig i handen, men hon går en hel del själv. Hon ser jätterolig ut där hon går, med sin vaggande och stapplande gång. Hon ramlar på rumpan ganska ofta men än så länge har hon aldrig slagit sig. Hon kan inte ställa sig upp själv, utan hon måste får hjälp och om inte jag finns i närheten så kryper hon. Jesper håller henne i handen, kramar och bär henne. För honom måste det vara mycket roligare nu när hon kan gå. Här är bilder från dagens besök på öppna förskolan.

  

Matilda is continuing to walk but she still prefers to hold my hand. It looks really fun and she lands on her bottom pretty often. She cannot yet stand up by herself so if she doesn’t get any help up, then she’ll crawl.

Bildbevis

Vi går, och går, och går och jag försöker lirka ut fingret ur hennes grepp.

Jag skrev innan att gå verkar vara hennes sak just nu. Det är hennes ENDA sak. Från morgon, ca 5:30 tills dess att hon stupar i säng, ca 19:30 så går hon runt med ett starkt grepp om mitt finger. Det är ingen annans hand som duger för då sätter hon sig ner på rumpan och kryper fram till mig och visar tydligt att hon vill hålla min hand. Hungrig är hon också. Mormor skämmer bort henne med glass. Matilda letar igenom kylskåpet och råkar man stänga innan hon är färdig så börjar hon gråta. Hon rotar också igenom lådor och skåp, mycket mer än vad Jesper gjorde när han var här på besök. Imorgon åker jag hem med en mycket gladare tjej.

 I’m getting tired of walking with Matilda so I try to let go of her hand. She walks really well and doesn’t want to crawl. She’s very hungry too, eats a lot. Mummo spoils her with lollies. Matilda is also very tired in the evenings. She is much happier too now that she’s able to walk.   

Matilda can walk

Det är en fantastisk känsla att se henne ta sina första stapplande steg.

Det började med ett steg och sedan två steg och nu kan hon gå 5 eller 6 steg åt gången. Det började bli tydligt i helgen och nu vill hon bara gå, och gå, hela tiden. Fast hon håller fortfarande i lillfingret och hon går inte på beställning, därför har jag inte ens försökt fånga det på bild. Jesper han skuttade ju runt mycket längre tills polletten en dag trillade ner och han bara gick och gick. Nu är jag och Matilda hos mina föräldrar och de blev överlyckliga över att få se henne ta sina första steg. För var dag kommer hon att bli bättre och bättre så Jesper kommer få en överraskning när vi kommer hem i slutet på veckan.

It became obvious this weekend. First she took one step, then two, and she can now walk 5 or 6 steps. Actually it’s her favourite thing, to walk, but she’s got to hold my little finger. I have not yet managed to catch this on video since she only walks when she wants to, not when I want to.

Traktorn

Om han fick välja skulle traktorn följa med överallt.

Varje dag ska han köra sin traktor och den ska gärna med till dagis eller till ICA. Han envisas dessutom med att alltid köra med släpet trots att det blir mycket tyngre. Vi har en speciell runda som han brukar köra. Det går lite lagom fort i backarna men jag måste hjälpa till att putta när det går uppför. Det nya just nu är att åka off-road och då helst nedför en backa. Som tur var är traktorn stabil.

Jesper loves his tractor oand he rides it every day. He makes a loop around our block and it goes pretty fast downhill but I have to push when it slopes upwards.  

annafalk: En fundersam och en glad

Samma ålder men ändå så olika, perfekt fångade på bild.

Mina föräldrar gav oss en mycket vacker present. Två porträtt målade i blyerts utav en konstnär i Motala, där hon tittat på olika fotografier. Barnen är i ungefär samma ålder, 10 månader, och porträtten är mycket verklighetstrogna. Ni hittar hennes blogg här annafalk: En fundersam och en glad

This was a beautiful present from my parents, portraits of the children.