Dagens ros

Går garanterat till den gamla tanten på pendeltåget.

Det gick väl inte så bra med att bara vara hemma. I fredags fick Jesper följa med mig till stan. Matilda grät förtvivlat när vi gick hemifrån. Jesper var spänd över att få åka tåg till STAN. Han följde med mig på diverse ärenden. Vi åt lunch på Vapiano: jag pasta och han Coca-Cola och lite bröd. På lördagen fick Matilda följa med på samma runda för att hämta upp en inlämnad klocka. Hon har varken fått se eller göra lika mycket som storebror så resan var viktig. Att få titta på folk, fåglar, träd, hus och bilar. På vägen hem var hon trött men hon kunde inte sitta still. En tant (ca 80-år) intresserade henne men så fort någon tittar tillbaka blir hon väldigt blyg och gömmer sig. Till slut kom tanten och satte sig mittemot oss och bad mig sätta flickan i hennes knä. Tanten lade kinden mot Matildas huvud och strök henne på benet. Matilda sög på fingret, gnuggade sig i ögonen och drog i sitt hår. Hade de fått sitta ostörda en stund till hade hon somnat. Vilken Guldtant!

Jesper and I had some quality time. He came with me to town while I made a few errands. We had lunch at Vapiano, me pasta and Jesper Coca-Cola and bread. The day after, Matilda had to come with me to pick up a watch. She’s mostly been at home so this was great for her to experience all new things. On the way home, she was really tired, but unable to relax. She was interested in an old lady (80-ish) but as soon as anyone looks back she gets all shy and hides. Eventually the old lady came to sit opposite to us and asked me to put the girl in her lap. Matilda was surprised but didn’t complain. The old lady put her cheek next to Matilda’s head and gently strokes her leg. It was so beautiful!